Väskan är packad och klar och jag borde hoppa i säng men det är väl tveksamt om det blir någon sömn i natt.
Tänkte bråka lite med er och flytta över bloggen till Wordpress istället. Anledningen är att på Wordpress kan man lösenordsskydda specifika inlägg vilket kommer göra livet enklare för mig. Borde bloggat där från början men nu blir det som det blir.
Nya bloggen är här !
söndag 12 augusti 2012
lördag 11 augusti 2012
Hemma
Jag är hemma från Mallis och nu börjar stressen för att hinna tvätta och packa klart allt till på måndag då det är dags att hoppa på planet till Korea.
Först och främst, de på Adoptionscentrum hade helt missförstått informationen från SWS. Jag har tyvärr inte någon biologisk bror än så länge, vad de hade hittat var adressen till min morbror och via honom hoppas de kunna hitta min biologiska mor. Även om jag var mycket glad när jag fick informationen om en bror kan jag inte påstå att jag blev jättebesviken när jag fick den nya informationen. Det är ju svårt att sakna något man aldrig haft. Är vid gott mod om att iaf få lite mer information om ev familj.
Något som är roligt är att andra adopterade verkar hitta bloggen! Även om jag först och främst skriver för att jag ska komma ihåg resan, är det bra och kul om andra kan få hjälp eller idéer om egna resor till Hemlandet. Jag svarar gärna på frågor även om min tid är begränsad just nu. Alla kommer dock att få svar men jag kan inte garantera att jag hinner återkomma med svar innan jag är hemma igen.
Jag åker alltså på måndag 13 augusti och kommer fram till Seoul på tisdagsmorgonen den 14. Programmet börjar 18 augusti och håller på tom 26 augusti. Jag åker hem den 29.
Linn som jag möter upp tillsammans med Lisa i Helsingfors har äntligen startat sin blogg också. Ni hittar den här och det kommer säkert komma spännande uppdateringar från resan så kolla in den!
Nytt från Teen Top! Be Ma Girl:
Först och främst, de på Adoptionscentrum hade helt missförstått informationen från SWS. Jag har tyvärr inte någon biologisk bror än så länge, vad de hade hittat var adressen till min morbror och via honom hoppas de kunna hitta min biologiska mor. Även om jag var mycket glad när jag fick informationen om en bror kan jag inte påstå att jag blev jättebesviken när jag fick den nya informationen. Det är ju svårt att sakna något man aldrig haft. Är vid gott mod om att iaf få lite mer information om ev familj.
Något som är roligt är att andra adopterade verkar hitta bloggen! Även om jag först och främst skriver för att jag ska komma ihåg resan, är det bra och kul om andra kan få hjälp eller idéer om egna resor till Hemlandet. Jag svarar gärna på frågor även om min tid är begränsad just nu. Alla kommer dock att få svar men jag kan inte garantera att jag hinner återkomma med svar innan jag är hemma igen.
Jag åker alltså på måndag 13 augusti och kommer fram till Seoul på tisdagsmorgonen den 14. Programmet börjar 18 augusti och håller på tom 26 augusti. Jag åker hem den 29.
Linn som jag möter upp tillsammans med Lisa i Helsingfors har äntligen startat sin blogg också. Ni hittar den här och det kommer säkert komma spännande uppdateringar från resan så kolla in den!
Nytt från Teen Top! Be Ma Girl:
fredag 10 augusti 2012
Fans vs Antifans
Koreaner brinner verkligen för sina idoler. Alla k-popgrupper har stora fanclubs med officiella slogans och färger. Jag har varit inne lite på detta förr men vi tar en liten uppdatering med några exempel.
SNSDs fans kallas SONEs och deras officiella färg är rosa.
Super Juniors fans kallas ELF's (EverLasting Friends) och deras officiella färg är safirblå.
2NE1's fans kallas Blackjack,s officiell färg är chockrosa.
DBSK's fans kallas Cassiopeias, officiell färg är röd.
Big Bangs fans kallas VIP's, officiell färg svart och gul.
SHINees fans kallas Shawols, officiell färg är turkos.
Sedan har även medlemmarna i banden inofficiella fanclubs:
I 2NE1 kallas CLs fans för CLassifieds, Daras fans DARAlings, Boms fans BOMshells och Minzis fans MINjas! Yurifans (SNSD) kallar sig Yurisistables, Heechulfans (SuJu) kallar sig Petals eller Undeads och Dasomfans (Sistar) kallar sig DASOMnias. Kul!
Cassiopeias är för övrigt den största fan cluben i världen. Det är ett gammalt rekord vid det här laget så någon annan kanske har gått om men vid 2008 fanns det ingen annan artist som hade fler medlemmar i sin officiella fanclub. DBSK hade 800 000 medlemmar då.
Tyvärr är det dock likadant i Korea som i resten av världen, när du blivit populär är det också mängder av andra människor som inte gillar det du gör. Koreanska fans har dock ytterligare en växel och kan bete sig riktigt otrevligt. Det är dessa som kallas för antifans.
Antifans tar till extrema metoder för att skada sina hatgrupper. Exempelvis gick Wonder Girls fans och VIP's ihop och köpte upp biljetter till DBSKs tredje asiatiska turné. Dels för att deras fans inte skulle få biljetter, dels för att DBSK skulle tvingas uppträda inför en liten publik. När SM Entertainment hade sin årliga Dream Townkonsert 2008 gick alla de andra fansen emot SNSD och stängde av sina lightsticks och blev helt tysta.
Andra antifans har tagit till ännu mer fulare metoder, särskilt när det gäller enskilda idoler. När Hankyung var med i Super Junior spred antifans rykten om att han missbrukade droger vilket gick så långt att bolaget drogtestade honom. Även om han var ren blev hans image skadad. Han fick även blod skickat till sig med posten. Yunho i DBSK är kanske den som råkat allra värst ut. 2010 drack han ur en flaska utplacerad av ett galet antifan som bla innehöll superlim. Han blev sjuk och inlagd på sjukhus men klarade sig utan men. Han sade sedan i intervjuer att den incidenten skrämde honom väldigt mycket. Heechul i Super Junior skrev om förgiftningen på sin hemsida men blev tvungen att ta bort det efter att fansen hotade honom också.
Vi avslutar med jättefin video på hur fansen sjunger för Super Junior och killarnas reaktioner. Man kan ju konstatera att det är en fördel att vara många för det är ju alltid någon som kan fortsätta sjunga om man skulle behöva gråta en skvätt. ;)
SNSDs fans kallas SONEs och deras officiella färg är rosa.
Super Juniors fans kallas ELF's (EverLasting Friends) och deras officiella färg är safirblå.
2NE1's fans kallas Blackjack,s officiell färg är chockrosa.
DBSK's fans kallas Cassiopeias, officiell färg är röd.
Big Bangs fans kallas VIP's, officiell färg svart och gul.
SHINees fans kallas Shawols, officiell färg är turkos.
Sedan har även medlemmarna i banden inofficiella fanclubs:
I 2NE1 kallas CLs fans för CLassifieds, Daras fans DARAlings, Boms fans BOMshells och Minzis fans MINjas! Yurifans (SNSD) kallar sig Yurisistables, Heechulfans (SuJu) kallar sig Petals eller Undeads och Dasomfans (Sistar) kallar sig DASOMnias. Kul!
Cassiopeias är för övrigt den största fan cluben i världen. Det är ett gammalt rekord vid det här laget så någon annan kanske har gått om men vid 2008 fanns det ingen annan artist som hade fler medlemmar i sin officiella fanclub. DBSK hade 800 000 medlemmar då.
Tyvärr är det dock likadant i Korea som i resten av världen, när du blivit populär är det också mängder av andra människor som inte gillar det du gör. Koreanska fans har dock ytterligare en växel och kan bete sig riktigt otrevligt. Det är dessa som kallas för antifans.
Antifans tar till extrema metoder för att skada sina hatgrupper. Exempelvis gick Wonder Girls fans och VIP's ihop och köpte upp biljetter till DBSKs tredje asiatiska turné. Dels för att deras fans inte skulle få biljetter, dels för att DBSK skulle tvingas uppträda inför en liten publik. När SM Entertainment hade sin årliga Dream Townkonsert 2008 gick alla de andra fansen emot SNSD och stängde av sina lightsticks och blev helt tysta.
Andra antifans har tagit till ännu mer fulare metoder, särskilt när det gäller enskilda idoler. När Hankyung var med i Super Junior spred antifans rykten om att han missbrukade droger vilket gick så långt att bolaget drogtestade honom. Även om han var ren blev hans image skadad. Han fick även blod skickat till sig med posten. Yunho i DBSK är kanske den som råkat allra värst ut. 2010 drack han ur en flaska utplacerad av ett galet antifan som bla innehöll superlim. Han blev sjuk och inlagd på sjukhus men klarade sig utan men. Han sade sedan i intervjuer att den incidenten skrämde honom väldigt mycket. Heechul i Super Junior skrev om förgiftningen på sin hemsida men blev tvungen att ta bort det efter att fansen hotade honom också.
Vi avslutar med jättefin video på hur fansen sjunger för Super Junior och killarnas reaktioner. Man kan ju konstatera att det är en fördel att vara många för det är ju alltid någon som kan fortsätta sjunga om man skulle behöva gråta en skvätt. ;)
torsdag 9 augusti 2012
Honhyol
혼혈 Honhyol är en term (något nedlåtande tror jag) som koreaner använder för att beskriva personer av mixad ras. Koreaner är nationalister och tycker inte att något är så bra som att vara 100% korean. De kan uppskatta utseendet hos honhyols, de har ju ofta det som många koreaner plastikopererar sig för att få. De skulle dock inte vilja vara dem för det skulle göra dem till utlänningar och det vill de ju inte vara.
A New Yorker in Seoul berättar om en koreansk artist som såg ut som en honhyol men alltid hävdat att hon var korean. När det kom ut att hon faktiskt var honhyol på riktigt sjönk hennes popularitet drastiskt. Det var ok om hon såg ut som en men inte att hon var en på riktigt.
Honhyols är relativt ovanligt i Korea men på grund av bla USAs militära närvaro förekommer det givetvis. Tack vare detta finns det även en mängd fördomar kring honhyols, ex om din pappa var amerikansk militär måste det betyda att din mamma var prostituerad.
Givetvis bara andrahandsinformation men jag får känslan att de inte släpps in i det koreanska samhället riktigt därför att de betraktas som annorlunda. De är kanske vackra men de är annorlunda och därför inte som vanligt folk. Som med allt annat håller dock attityderna på att förändras även om det går långsamt. Seoul idag är ju en oerhört stor stad med människor från hela världen.
Vi lyssnar in Inifinites senaste låt The Chaser.
A New Yorker in Seoul berättar om en koreansk artist som såg ut som en honhyol men alltid hävdat att hon var korean. När det kom ut att hon faktiskt var honhyol på riktigt sjönk hennes popularitet drastiskt. Det var ok om hon såg ut som en men inte att hon var en på riktigt.
Honhyols är relativt ovanligt i Korea men på grund av bla USAs militära närvaro förekommer det givetvis. Tack vare detta finns det även en mängd fördomar kring honhyols, ex om din pappa var amerikansk militär måste det betyda att din mamma var prostituerad.
Givetvis bara andrahandsinformation men jag får känslan att de inte släpps in i det koreanska samhället riktigt därför att de betraktas som annorlunda. De är kanske vackra men de är annorlunda och därför inte som vanligt folk. Som med allt annat håller dock attityderna på att förändras även om det går långsamt. Seoul idag är ju en oerhört stor stad med människor från hela världen.
Vi lyssnar in Inifinites senaste låt The Chaser.
onsdag 8 augusti 2012
Noraebang
Noraebang betyder ungefär sångrum. Det funkar precis som karaoke men man sjunger inte inför publik utan tillsammans med vänner i ett eget litet rum. Karaoke i ex en bar heter just karaoke. Noraebang är jättepopulärt i Korea. Oavsett om man kan sjunga eller inte älskar alla noraebang och det finns tusentals ställen att välja på.
De flesta Noraebangs består av 10-20 rum som man hyr tidvis. I rummen finns soffor, bord och en karaokemaskin. Det är vanligt att man kan beställa mat och dryck. Vissa noraebangs har tom kostymer och instrument som man kan leka med under tiden. Den som sjunger kan ofta stå på en liten scen och det finns gott om diskokulor och ljus för stämningens skull.
Sångerna är givetvis främst på koreanska men det finns tusentals låtar att välja på och de har även engelska, japanska och spanska alternativ. Synd att jag läser hangul så långsamt!
Priserna verkar ligga på ca 20 000 won i timmen ungefär 130 kronor vilket inte är mycket om man är några stycken som delar. Jag är ganska säker på att vi kommer att hamna på noraebang förr eller senare under programmet.
Om jag skulle sjunga någon låt skulle det nog inte bli Lee Hyoris hit U go Girl. Hyori är mycket populär i Korea. I låten säger hon OK och gör en handgest. När låten släpptes skulle alla göra likadant.
De flesta Noraebangs består av 10-20 rum som man hyr tidvis. I rummen finns soffor, bord och en karaokemaskin. Det är vanligt att man kan beställa mat och dryck. Vissa noraebangs har tom kostymer och instrument som man kan leka med under tiden. Den som sjunger kan ofta stå på en liten scen och det finns gott om diskokulor och ljus för stämningens skull.
Sångerna är givetvis främst på koreanska men det finns tusentals låtar att välja på och de har även engelska, japanska och spanska alternativ. Synd att jag läser hangul så långsamt!
Priserna verkar ligga på ca 20 000 won i timmen ungefär 130 kronor vilket inte är mycket om man är några stycken som delar. Jag är ganska säker på att vi kommer att hamna på noraebang förr eller senare under programmet.
Om jag skulle sjunga någon låt skulle det nog inte bli Lee Hyoris hit U go Girl. Hyori är mycket populär i Korea. I låten säger hon OK och gör en handgest. När låten släpptes skulle alla göra likadant.
tisdag 7 augusti 2012
Ajosshi
För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om aegyo och Pia kommenterade och frågade varför någon skulle vilja göra sig till på det sättet. Jag kanske har hittat ett svar.
Ajosshi betyder farbror och är vad man kallar alla män runt 35 och över. Det är också vad man ropar om man vill kalla på sin servitör medan en servitör som sådan kallas för chongopwon. (Om man vill kalla på en kvinnlig servitör ropar man agashi.) Eftersom Korea är ett mycket patriarkaliskt samhälle är det ajosshis som bestämmer. Koreaner är uppfostrade att lyda äldre människor i allmänhet och ajosshis i synnerhet. Man säger inte emot en ajosshi. Att vara ajosshi innebär att man har lite frikort att bete sig lite hur man vill. Man kan bre ut sig, prata högt, smaska och snäsa åt andra människor. Just beteendemässigt gäller det även ajummas, den kvinnliga motparten dvs tanter.
Detta är så inprogrammerat i koreanerna att de inte ens ifrågasätter de mest befängda saker. A New Yorker in Seoul berättar att hon hade hyrt en flyttfirma i Seoul och när flyttgubbarna kommer slänger de ett öga på henne och säger: Du ser ut att vara en stark flicka, du borde hjälpa oss att bära möbler. Då gör hon det! Hon hjälper flyttgubbarna hon har betalat för att hon är rädd för dem. Under tiden förolämpar de dessutom hennes koreanska, hennes vikt och hennes möbler, för att de kan, för att de är ajosshis.
Det är här aegyo kommer in. Om hon istället för att börja bära möbler hade sagt, åh ni ser så starka ut! Inte kan väl lilla jag bära dessa möbler *fniss fniss* *blink blink*. Då hade hon antagligen sluppit bära möbler. Det kan alltså vara så att aegyo är en teknik delvis utarbetad för att handskas med trilsknande karlar!
Miss A är egentligen en grupp med dansare vilket ni kan se i videon. Den sjunger dock helt ok och detta är deras Bad but Good.
Ajosshi betyder farbror och är vad man kallar alla män runt 35 och över. Det är också vad man ropar om man vill kalla på sin servitör medan en servitör som sådan kallas för chongopwon. (Om man vill kalla på en kvinnlig servitör ropar man agashi.) Eftersom Korea är ett mycket patriarkaliskt samhälle är det ajosshis som bestämmer. Koreaner är uppfostrade att lyda äldre människor i allmänhet och ajosshis i synnerhet. Man säger inte emot en ajosshi. Att vara ajosshi innebär att man har lite frikort att bete sig lite hur man vill. Man kan bre ut sig, prata högt, smaska och snäsa åt andra människor. Just beteendemässigt gäller det även ajummas, den kvinnliga motparten dvs tanter.
Detta är så inprogrammerat i koreanerna att de inte ens ifrågasätter de mest befängda saker. A New Yorker in Seoul berättar att hon hade hyrt en flyttfirma i Seoul och när flyttgubbarna kommer slänger de ett öga på henne och säger: Du ser ut att vara en stark flicka, du borde hjälpa oss att bära möbler. Då gör hon det! Hon hjälper flyttgubbarna hon har betalat för att hon är rädd för dem. Under tiden förolämpar de dessutom hennes koreanska, hennes vikt och hennes möbler, för att de kan, för att de är ajosshis.
Det är här aegyo kommer in. Om hon istället för att börja bära möbler hade sagt, åh ni ser så starka ut! Inte kan väl lilla jag bära dessa möbler *fniss fniss* *blink blink*. Då hade hon antagligen sluppit bära möbler. Det kan alltså vara så att aegyo är en teknik delvis utarbetad för att handskas med trilsknande karlar!
Miss A är egentligen en grupp med dansare vilket ni kan se i videon. Den sjunger dock helt ok och detta är deras Bad but Good.
måndag 6 augusti 2012
Hanbok
Hanbok är traditionella koreanska kläder vilket det också bokstavligt talat betyder. Hanbok sitter löst och elegansen skapas istället av skarpa fäger och överflödet av tyg vilket ger en speciell silhuett.
Män och kvinnor bär olika sorters hanbok. Kvinnor bär en kort blus med vida ärmar som heter jeogori. Den knyts med två långa band som kallas goreum. Jag ber om ursäkt för att bilderna är suddiga men jag hinner inte fixa nya.
Under blusen bär de en lång vid wrapkjol som kallas chima. Den knyts ovanför bysten och är lång och vid. Därmed döljer den helt kvinnliga former i enlighet med Konfuciansk tro. Ofta bärs en underkjol, sokchima, under chiman.
Män bär byxor, baji, under sin jeogori. Byxorna är löst skurna så att man kan sitta bekvämt med korslagda ben på golvet.
Till den traditionella dräkten finns även jackor, västar och olika sorters huvudbonader. Män bär olika sorters hattar, kvinnor olika huvudbonader eller hårprydnader. En rolig detalj är norigae, en tofs som knyts fast antingen i Goreum eller runt midjan som prydnad. Montazami approved! Det finns även speciell hanbok för barn.
Det finns även olika sorters hanbok beroende på formalitet. Vardagskläder, ceremoniella kläder och speciell hanbok för präster och andra tjänstemän. Ceremoniella kläder bärs ex vid bröllop, begravningar och barns första födelsedag.
Senaste låten från B2ST heter Beautiful Night. Som vanligt tycker jag det är roligt när de släppt ut stjärnorna ur studion.
Män och kvinnor bär olika sorters hanbok. Kvinnor bär en kort blus med vida ärmar som heter jeogori. Den knyts med två långa band som kallas goreum. Jag ber om ursäkt för att bilderna är suddiga men jag hinner inte fixa nya.
Under blusen bär de en lång vid wrapkjol som kallas chima. Den knyts ovanför bysten och är lång och vid. Därmed döljer den helt kvinnliga former i enlighet med Konfuciansk tro. Ofta bärs en underkjol, sokchima, under chiman.
Män bär byxor, baji, under sin jeogori. Byxorna är löst skurna så att man kan sitta bekvämt med korslagda ben på golvet.
Till den traditionella dräkten finns även jackor, västar och olika sorters huvudbonader. Män bär olika sorters hattar, kvinnor olika huvudbonader eller hårprydnader. En rolig detalj är norigae, en tofs som knyts fast antingen i Goreum eller runt midjan som prydnad. Montazami approved! Det finns även speciell hanbok för barn.
Det finns även olika sorters hanbok beroende på formalitet. Vardagskläder, ceremoniella kläder och speciell hanbok för präster och andra tjänstemän. Ceremoniella kläder bärs ex vid bröllop, begravningar och barns första födelsedag.
Senaste låten från B2ST heter Beautiful Night. Som vanligt tycker jag det är roligt när de släppt ut stjärnorna ur studion.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)